juniorequestians

Känslan finns alltid där

känslan att någonting är fel

att det är nått som inte stämmer

men vad fan ska man göra

när man inte vet vad som är felet

jag lever dag för dag

paniken börjar bli min bästa vän

men, rädslan att förlora den jag älskar är som en familjemedlem

Den personen som har visat mig vad kämpa innebär är pappa,

har gråtit mig till sömns allt för många nätter

i 16 år har jag önskat att han ska blir frisk från allt skit

frisk från allt detta helvete för

rädslan att han ska försvinna finns alltid hos mig

Jag kan inte ta för givet att han kommer på min student,

Ja, tio hjärtinfarkter och han lever än

fan vad sjukt, trodde fan att han va död

men, vet aldrig hur mitt liv kommer att bli

men jag har lärt mig att leva med det

det är tungt, men ankaret det lättar efter ett tag

trots det finns det dagar då jag blir helt knäsvag

jag ber en bön, min sista önskan, bli frisk igen

jag vill alltid att du ska leva

för att jag vill alltid ha dig vid min sida.

Jag kan inte förstå varför

paniken numera kommer titt som tätt

jag undrar varför

kanske var det orden från pappa

det har satt sig på hjärnan som

en stämpel i pannan

jag hör folk klaga på sin pappa

och jag kan inte säga att det inte tar hårt på mig
för det gör det men

Jag kommer aldrig sluta kämpa

men jag vill bara slippa all denna smärta